» Modet att packa om sitt inre bagage

 

Den här sidan handlar om mod. Men inte det mod vi visar upp för världen.

Det handlar om det tysta, inre modet som varsamt viskar –modet att stanna upp och verkligen känna efter:
Vad är det jag faktiskt bär med mig?

 

Välkommen att öppna ryggsäcken vi alla bär på...

Ibland känns livet tungt utan att vi riktigt vet varför.
Kanske har vi burit på vissa saker så länge att de blivit osynliga –

förväntningar, minnen, och mönster som en gång hjälpte oss att klara oss.

Den här sidan handlar om att våga ta en paus, titta i sitt inre bagage och ställa den viktiga frågan:


”Är det här verkligen mitt att bära?”

Det här är en personlig resa, men också en inbjudan till dig.
Du är inte ensam – och det finns sätt att skapa plats för något lättare, något sannare, något som är helt och hållet ditt eget.

 

 

VA VAR EGENTLIGEN PROBLEMET?

 

Jag bar på för mycket:
andras förväntningar,
trauman jag aldrig bearbetat
och en skuld över att inte vara tillräcklig.

Kroppen sa till slut stopp.
Fibromyalgi, Post-covid och utmattning blev varningssignaler:

“SLUTA.”

Mitt nervsystem fastnade i ett överaktivt stressläge –
som om kroppen alltid var på helspänn, redo att försvara sig,
även när inget hot fanns.
Vila blev omöjlig.
Varje dag kändes som en kamp mot en oro som aldrig gav vika.

Resan tillbaka blev tre steg:

• UTMATTNINGENS brännande öken
Att aldrig känna sig tillräcklig.
Kropp och sinne i konstant alarmberedskap.
Varje steg framåt krävde mod.

• SMÄRTANS djupa mörker
Fysisk och emotionell smärta förstärkt av hyperarousal.
Mörkret kändes ibland outhärdligt.

• ÅTERHÄMTNINGENS ljusa gläntor
Med tid, närvaro och varsamhet,
började nervsystemet lugna sig.
Ljusglimtarna blev fler och lugnet tydligare.

Jag använde flera redskap för att hitta balans:

 

  • Traumamedvetenhet – att förstå och bryta mönster som fastnade mig i stress och smärta.

  • Mod att sluta anpassa mig – att våga lyssna till mitt autentiska jag.

  • Naturens och meditationens kraft – för stunder där stillhet läkte när orden inte räckte.

 

Du behöver inte prestera för din plats i världen.
Din plats finns redan där, bara för dig.
Välkommen hem.

 

 

 

 

Djupt nedpackat i min ryggsäck, gömt under lager av livets ”måsten”, fanns sådant jag nästan glömt:

 

▸ Barndomens osynliga "var snäll"-kontrakt
▸ Pandemins stilla och tunga isolering
▸ Den ensamstående moderns tysta skuld

🧰 PRAKTISKA VERKTYG FÖR INRE SORTERING

 

Ibland behöver vi stanna upp och kika ner i vår inre ryggsäck:

Vad har jag burit så länge att det blivit osynligt?
Vad är verkligen mitt – och vad har jag tagit på mig av vana, lojalitet eller rädsla?

Här är fem frågor som kan hjälpa dig att börja sortera – med varsamhet och ärlighet:

  1. Vems behov tjänar detta egentligen?

  2. Vad kostar det mig att bära detta – i energi, självkänsla, hälsa?

  3. Om det här föll ur min ryggsäck, skulle jag verkligen välja att plocka upp det igen?

  4. Vad är mitt – och vad är någon annans ansvar?

  5. Vad längtar jag efter att göra plats för istället?

Du behöver inte ha alla svaren på en gång.
Det viktiga är att börja lyssna inåt –
för svaren finns redan där, viskandes i det tysta.

 

SÅ HÄR BÖRJADE JAG SLÄPPA TAGET:

 

Steg 1: Identifiera vad som inte är ditt att bära
(Fråga dig själv: "Behöver jag verkligen bry mig om vad grannen tycker?")

Steg 2: Ge dig själv tillåtelse att släppa
(Säg högt: "Jag behöver inte lösa allt idag.")

Steg 3: Öva på att inte ta tillbaka det du släppt
(När gamla mönster dyker upp, påminn dig: "Det där tillhör inte mig längre.")

Steg 4: Skapa utrymme för det som lyfter dig
(Vad ger dig energi? Vad får dig att andas lättare? Fokusera på att välja mer av det.)

 

 

📝 TESTA SJÄLV:

 

Vad är en sak du kan släppa taget om den här veckan?

Ta en stund att reflektera.
Skriv ner det – på en lapp, i din dagbok, eller bara tänk det för dig själv.

Riv sönder det.
Bränn det.
Eller låt vinden ta med sig det.

Släpp taget och känn lättnaden.

 

💛 SMÅ PÅMINNELSER FRÅN MITT INRE

 

💛 Min intuition
Den talar stilla, mjukt och försiktigt – långt innan världens högljudda rop tar över.

💛 Mitt skratt
Det som ståndaktigt och med styrka har överlevt livets stormar – och bär mig framåt med ny energi.

💛 Mitt hjärta
Alltid varmt och öppet – men nu också skyddat av tydliga, starka och nödvändiga gränser.

💛 Modet att säga nej
För att ge plats att helhjärtat säga ja till det som är sant och äkta för mig.

 

 

Vad bär du i din ryggsäck?

 

Alla bär vi en osynlig ryggsäck, fylld med våra erfarenheter, barndomsminnen, tankar och känslor.
Vissa dagar känns den lätt – fylld av skratt och minnen vi värdesätter.
Andra dagar kan den kännas tung, tyngd av oro, sorg eller stress.

Oavsett vad din ryggsäck innehåller är det viktigt att ibland stanna upp, reflektera och packa om. Behåll det som verkligen gör skillnad.
Släpp det som tynger dig – och skapa utrymme för det som lyfter dig framåt.

Du förtjänar att bära lättare.
Och du behöver inte göra det ensam.

Kanske är detta början på din egen ompackning.